Kategoriarkiv: Skrot&Korn

Hemsida?

Att jobba i webbdesignprogram och ladda upp via ftp var för bara några år sen riktigt avancerat men känns helt hopplöst trögt idag. Nu finns det teknik som gör att du kan redigera din sida direkt i webbläsaren, och system för att uppdatera din blogg med bilder och allt direkt från din smartphone.

Likafullt envisas jag med att behålla min hemsida och laddar upp bilder på det gamla sättet. Det är ju en hel del besvär med att göra om alltihop också!

Idag blev det nya Umeåbilder. Titta!

En liten nätpåse

Jag envisas med att virka mina små nätpåsar som inte har något självklart användningsområde. Tips emottages tacksamt!

Kanske en sådan här liten svart påse med sidenband eller en virkad snodd kan användas som liten aftonväska? Varken börsen, mobilen eller pappersnäsdukarna ramlar ut, och påsen är lätt och smidig och tar ingen plats i sig själv.

Eller kanske man kan ha den som innerväska i sin stora bag eller ryggsäck? Då slipper man rota runt i allt bråte som ligger där i en enda röra, man hittar snabbt de där sakerna man behöver ha fram.

Påsen med röd snodd är virkad så fast och med så pass små öglor att den nästan blir som en liten burk.  Den står själv när man ställer upp den på sin platta botten.

 

 

 

Nästa projekt inom Tantslöjden

Nätkassar var det förra projektet, om någon undrar. Här kommer nu enkla trägalgar som är klädda med ett virkat överdrag. Hur snyggt som helst!

Min bästis Bettans mamma virkade såna här överdrag till alla familjens galgar när vi var barn. Då var man väl inte så värst imponerad, men nu inser man att det både är  väldigt praktiskt OCH att det ligger många timmars arbete bakom. Praktiskt? Jo, kläderna glider inte av galgen. Dessutom riskerar man inte att fina blusar fastnar i nån liten träflisa. Det problemet undkommer man visserligen om man använder plastgalgar, men de har ju liksom ingen personlighet…….

Nu har jag försökt klura ut hur tant Karin virkade genom att studera en av de galgar som finns kvar ur hennes produktion. Jag tror att jag har kommit på det!

Nya kylskåpsmagneter

Jag samlar på kloka ord. Inte de där riktigt klyschiga som egentligen inte betyder nånting alls, utan såna som får en att tänka i nya banor eller som är lite humoristiska. Sedan är det en utmaning att hitta bilder som passar, när jag ska göra nya kylskåpsmagneter. Här kommer de senaste i raden. Klicka på bilderna för att se dem i sin helhet.

Nätkasse

Det gick snabbt att virka en liten nätkasse – bra att ha som reserv när man går på stan, som badpåse, garnpåse eller till extratröjan. Tack Greitzan för idén! 

I den första kassen jag gjorde så virkade jag in stora plastpärlor bara för skojs skull, men det blev onödigt tungt och klirrigt, så jag struntade i pärlorna när jag virkade nästa kasse. Sedan provade jag med små lätta träpärlor och det blev riktigt bra.

På bilden syns en nätkasse i vitt och marinblått, lite marint stuk på den alltså!

 

Duktyngder

Nu befinner vi oss i den årstid när man gärna vill fika och äta ute trots att det blåser lite för mycket….. Och kanske vill man låta duken ligga kvar på trädgårdsmöbeln mellan varven också.

Duktyngder eller klämmor av olika slag är ett måste. De flesta tyngder är för lätta. Å  andra sidan får de inte vara så tunga att duken slits sönder heller. Kanske kan detta vara ett alternativ. Vanliga stenar, invirkade med en rejäl krokodilklämma. Klädsamt dekorerade med små rosor i just detta fallet!

Skrubblappsväder – äntligen!

Att virka i sisalgarn är lite skräpigt, det blir massor med damm och små vassa fibrer överallt. Därför sitter jag helst ute på altanen med min virkning.

Inte förrän nu har det emellertid varit tillräckligt trivsamt där ute. Att sitta i duggregn och 6 grader är inte så värst lockande! Så nu gäller det att fylla på lagret. Tvättlapp med riv, det är grejer det! Sisalgarnet torkar relativt snabbt, är motståndskraftigt mot röta och är precis lagom rivigt för att det ska vara skönt att skrubba sig med.

Jag hann virka två skrubblappar innan virknålen gick av! Otroligt retsamt. Men den var många år gammal och av knallröd plast, så materialet hade väl förtröttats.

 

Specialdesignade kylskåpsnypor till Salteriet

Gamla Salteriet, som snart öppnar sin nya fiskbutik i Obbola, fick en liten present!

Specialdesignade nypor med passande motiv: ett set med strömmingar, det andra med utsikten från viken en vårvinterdag med vindkraftverken i bakgrunden. Butiken har plåtväggar, så magnetnyporna kan fästas överallt! Bra att hänga upp kom-ihåg-lappar, recept i köket, erbjudanden, information av allehanda slag både till sig själv och kunder.

Små söta tändsticksaskar

 

Jag har visat upp tändsticksaskar förut, men det var trekantiga lite större askar. Nu håller jag på att fylla upp lagret med små askar, de flesta med naturmotiv. Men även askarna med hjärtan brukar vara populära!

Det ska bli björklöv och liljekonvaljer

förutom hjortronen på bilden.

Och så hjärtana som egentligen är Eva ”Agraff Designs” fina stengods-broscher. Kanske också ett ytterligare hjärta, det som är uppbyggt av knappar ur Susan Nyström Sondells (Dekorativbyrån) samlingar. Se bilden till vänster. På bilden nedan finns en ask med en liten vas och en Kungsängslilja. Den är också fin!

Supportermössa

Jag är rätt förtjust i både randigt och rutigt, och särskilt vissa färgkombinationer.  Svart eller grått ihop med en kontrasterande färg gillar jag skarpt. Ibland går stickorna av sig själv och bildar mönster av garn som liksom bara råkade hamna i mina händer.

Nu inser jag att den här barnmössan, som just nu håller på att få en fodring av garn som varken killar eller sticks, skulle passa supportar av flera stycken rätt prominenta idrottslag.

Umeå-Memory, andra upplagan av den reviderade utgåvan!

När jag nu ändå bara sitter och väntar på att mina nyknådade Knorpar ska torka, så kan jag väl passa på att göra lite nytta. Precis lagom när jag var klar med bokföringen kom Postens budbil och lämnade en rejäl låda från tryckeriet, full med Memoryspelsbrickor. Så nu har jag printat ut och vikt infoblad, vikt och tejpat lådor och slutligen packat. Denna gång blir det inte i de fina pappaskarna med bild på locket utan i transparenta plastlådor. Fördel: man ser vad man köper. Nackdel: svårare att försluta därhemma. Man kanske måste ta en liten tejpbit.

Dags att se över vykortsutbudet

Som en riktig påskbukett ligger alla de vikta kartongbladen i glada färger, nystämplade och i väntan på att torka. Nu ska foton klistras in, torka igen, och sen packas med kuvert i cellofanpåse. Några nya motiv denna gång – Östra Station, Glaskuben på torget, Sparken, rivningen av Thornbergska Huset, ranunkler med mera.

Det är verkligen roligt att det säljs så pass mycket vykort ändå, i dessa tider när det sociala livet äger rum på nätet. Men många av korten används nog som bihang till presenter, har jag en känsla av.

Mångsyssleri

Det finns hantverkare som fokuserar på en eller ett par saker och så tillverkar de såna, och blir väldigt duktiga. Jag har ännu inte hittat på den där optimala produkten, som tilllverkas snabbt och billigt och kan säljas i tusental till ett bra pris och gör sin producent (=mig) förmögen….. 

Tills vidare hattar jag runt och grejar med än det ena, än det andra. Idag blev det presentadresser, handritade, i väntan på att lerklumparna på fötter ska torka. Många bäckar små, sägs det ju.