Kategoriarkiv: Tyckande

Att vara snäll

Nu ska jag vara lite filosofisk. För några år sedan satt jag och min kollega och diskuterade begreppet snäll. Jag hade funderat lite över detta –  jag tyckte det var intressant att det  hade skett en slags förskjutning av värdeladdningen av ordet. Att vara snäll borde ju vara något positivt. Men för många verkade det snarare synonymt med menlös, ja-sägare, mjäkig, eftergiven, självuppoffrande och tandlös. ”Ja, hen är ju snäll i alla fall….” kunde man säga om någon som det tydligen inte fanns så mycket annat gott att säga.

Mes

Just när jag allvarligt övervägde att skriva åtminstone nån slags inlägg med en analys av snällhet, så kom Stefan Einhorn ut med sin bok Konsten att vara snäll. Jaha, då var liksom den idén förbrukad.

Men det som gnagde mig var, att jag tyckte att Einhorn la fokus fel. Med reservation för vantolkning och subjektiv selektion vid läsningen av boken så uppfattade jag att hans poäng var, att man ska vara snäll därför att man tjänar på det själv. Man ska alltså räkna med att få tillbaka det satsade.

Detta inger mig ett visst obehag. Är det så man ska tänka? Innebär det i sin förlängning att jag bör  kalkylera med risk/chans på återbäring av satsad snällhet?

Men om vi först skulle fundera på vad det egentligen betyder, att vara snäll? Generös? Ja, i viss mån, om vi menar kärleksfull, tolerant och omfamnande. Inte nödvändigtvis snäll för att man ger bort en massa presenter! God? Att vilja väl?  Att göra det rätta? Att vara respektfull, omtänksam och vidsynt? Nånting åt det hållet. För mig har snällhet inget att göra med eftergivenhet.

Så varför ska man då vara snäll, om det inte i första hand är,  för att man tjänar på det själv? Jo, därför att snällhet är självgenererande. Visserligen tjänar du också på det i längden, men det är inte det primära. Det finns många klyschiga uttryck som det ligger  sanning i. ”Älska mig mest när jag förtjänar det minst”, ”Le, och hela välden ler mot dig” och i den stilen. Och det är ungefär det som det handlar om. Din snällhet påverkar  inte bara dig själv och ditt förhållningssätt till omvärlden. Den påverkar även omvärlden direkt. Att bemötas av snällhet genererar snällhet hos mottagaren. Som ringar på vattnet… Eller karma, kanske? Man räddar världen lite grann?

God Karma

Det var den liksom mer universella aspekten jag inte hittade i Einhorns bok vilket gjorde att jag tyckte att det fattades något. Jag ber om ursäkt om jag missförstått, men stödjer mig även på en recension av boken (minns ej av vem) som hade tolkat den som jag.

 

 

Återbruk till vardags

Jag följer upp temat återbruk med en liten reflexion över mitt eget förhållningssätt till just detta.

Återvinning har ju två aspekter, dels hur jag själv förfar med det överblivna material som man kan kalla sopor. Dels mitt agerande när jag ska införskaffa något nytt.

sopsortering
Bild: wiki

När det gäller sopor måste jag börja med att konstatera att det är häpnadsväckande vilka mängder återvinnings-bart en familj kan producera. Punkt nummer ett måste därför vara, att ordna sin egen sortering där hemma på ett rationellt sätt. Vanligen sparar man i behållare under diskbänken – plast, kartong, papper, glas, metall, kompost och så vanliga sopor, dvs brännbart. Fort blir det fullt! Vi har lyckligtvis en källare och i trappen ner kan vi hänga upp stora kassar typ IKEA och på det viset få undan rubbet. Sen krävs det bil för att frakta allt till återvinnings-containrarna. Hur gör dom som inte har bil och/eller är halta och lytta? Slänger allt i soptunnan? Det känns i alla fall positivt att vi inte fyller vår soptunna ens på en månad.

När det gäller nyanskaffning så är jag nog lite udda. Det enda som jag absolut köper nytt är mat och sånt till kök och bad som tvål och toapapper (alternativet är inte så lockande!), underkläder, skor (ibland) och elektronik…..

soffa
Bild: Blocket

Det skulle aldrig falla mig in att köpa nya möbler. Dels gillar jag dem vi har, de är valda med omsorg       (arvegods, second-hand). Dels så hittar man alldeles utmärkta möbler via Blocket och retur-butiker till bra priser.

shopping
Bild: pixabay

 

Kläder inser jag också att jag allt mer övergått till att handla secondhand. Jag har visserligen aldrig varit speciellt mycket för att shoppa kläder utan, precis som med möblerna, gillar dem jag har och använder dem tills de faller isär. Faktiskt så behöver man  inte så mycket kläder, de tar bara en massa plats i garderoben.

 

Morris
Bild: pixabay. Morris Oxford Series III

Att köpa en ny bil är också något som jag aldrig gjort och aldrig kommer att göra. Det måste väl ändå vara det effektivaste sättet att slänga pengar i sjön bildligt talat! En några år äldre bil (kanske inte som den på bilden dock, även om den är jättefin) fungerar lika bra, är extremt mycket billigare och är dessutom miljövänligare genom att den redan finns så att säga. Nyproduktion är mest kostsamt ur alla aspekter!

Elektronik däremot vill jag inte köpa begagnat. Trots att kameror, datorer och telefoner är så dyra har de en relativt kort livslängd och man vet heller inte hur varsamt de behandlats av förre ägaren.

Här ser vi den första prototypen till nattlampa, lysande i ett mörkt rum.

Extra roligt tycker jag att det är, att jag nu mer och mer börjat återbruka i mitt hantverk. Visserligen har jag även tidigare använt virkgarn och liknande som jag köpt på Röda Korset när jag virkat väskor och annat smått. Men att som nu kunna återanvända de fantastiska handarbetsprodukter som våra mödrar och far- och mormödrar lagt ner tid, möda och kärlek på, det är stort.tavla av spetsduk

Jag pratar förstås om de virkade dukar av sytrådstunt bomullsgarn som de flesta av oss i min generation har liggande i nån låda. Jag lägger gärna en sån duk på kakfatet, men jag behöver inte femtio stycken…. Så nu blir det  tavlor,  en variant av drömfångare och nattlampor!

De kassar som jag suttit och sytt som en besatt de senaste dagarna är också ett remake-projekt. Fina löpare i cottonlin eller ripsväv är alldeles perfekta att förvandla till rejäla kassar och väskor. Smart va!

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

 

Plast på gott och ont

Plast är ju egentligen ett fantastiskt material. Billigt att framställa, hållbart, lätt, formbart, ibland nästan vackert. Men precis som med mycket annat här i världen så visar det sig allt eftersom att det finns en hel del nackdelar också.

Soptunna
Bild: gerdmans.se

Nu börjar alltfler inse att detta är ett problem, och lyckligtvis hakar producenterna på, så att det faktiskt finns alternativ för oss konsumenter. Här kommer några tips:

Förvaring av mat

Glaslåda
Bild: Ett giftfritt liv

Det finns fina glaslådor med lock att köpa. Om locket är av plast gör det inte så mycket, eftersom det inte kommer i kontakt med maten. Annars går det ju jättebra att diska upp en glasburk som det varit marmelad eller inlagda gurkor i!

 

Bild: Lapland Eco Store

Rostfria matlådor har funnits länge, dags att leta fram dem igen!

 

 

 

 

Plastfolie är en väldigt praktisk produkt, som känns svår att ersätta. Men nu finns det bivaxdukar att köpa, och såna är dessutom lätta att göra själv.

Köksredskap

Durkslag
Bild: Lapland Eco Store

Rostfritt är ett bra alternativ till plast i bunkar, durkslag, skålar, stekspadar, hinkar och liknande. Tycker man att rostfritt är dyrt så finns stora möjligheter (än så länge i alla fall) att hitta sånt på secondhand. Och handlar man secondhand kan man känna sig ännu duktigare 😉

Humble Brush
Bild: Apotea

 

Diskborste
Bild: Iris Hantverk

 

 

 

Diskborstar och tandborstar av trä är numera lätta att hitta. Återvinningsbart och vackert.

Vattenkokare
Bild: MediaMarkt

Vattenkokare ska ha rostfri insida. Ingen plast bör komma i kontakt med det heta vattnet.

 

Kläder

Ännu är det väl mest fleecen som hamnat under luppen, vad jag vet. Orsaken är just att materialet släpper ifrån sig mikroplatser när det tvättas, partiklar som smiter förbi alla filter i reningsverken och hamnar i sjöar och vattendrag.

Naturfibrer vill man gärna tro är bäst i alla sammanhang men tyvärr är traditionell bomullsproduktion inte så miljövänlig. Läs mer här! Viskoser kan vara extremt energikrävande att framställa.
Men nog känns det lite märkligt att klä sig i kläder av plastmaterial. Här finns nog mycket att ta reda på och fundera på.

Förpackningar

Återvinning
Bild: pixabay

Det är helt otroligt vilka mängder med förpackningar man släpar hem och som sedan ska återbördas till återvinnings-containrarna. I vår fyrapersonersfamilj åker vi ca en gång i veckan med två fulla jättekassar från IKEA, en full med plast och en med kartong. Därtill en mindre kasse med metall. Och varje månad en plastback full med glas och en jättekasse med papper. Hade vi dagstidning så blev det förstås ännu oftare.

Jag har hört att vissa butiker erbjuder möjligheten att lämna förpackningar redan vid inköpet. Som en tandkrämstub – den behöver inte fraktas hem i en liten kartong. Havregryn däremot vill man ju helst ha kvar i sin påse eller låda.

Bild: Dagens mönster

Frukt och grönt köper vi oftast på lös vikt och då kan man passa på att skaffa sig egna tunna lätta påsar att stoppa tomater, äpplen, apelsiner, avocados, bananer, päron, paprika och squash i. Såna påsar finns redan att köpa, men är ju också lätta att sy själv eller virka i form av små tunna nätkassar.

Att ta med sig en väska och ett gäng tygkassar när man ska åka och handla, det är en vanesak. Då slipper man köpa kassar i affären. Kassar till soporna får man nog tillräckligt av ändå, om inte kan man köpa en rulle med påsar av den sort som bryts ganska snabbt.

Alltså

Plaststrand
Wikipedia

Tyvärr är det så att många av problemen med plasten beror på att vi människor inte uppför oss vettigt. Till exempel har ju inte all plast ute i naturen och i haven  hamnat där av sig själv.  Andra problem hänger mera ihop med plastens egenskaper, till exempel att fleece luddar av sig och släpper ut miljoner med mikroskopiska plastpartiklar som lagras i djur och växter och slutligen även i oss själva med delvis okända effekter som följd. Eller att plastbyttor kan ge ifrån sig giftiga ämnen om man lägger varm mat i dem och att hela systemet med engångsprodukter är ett resursslöseri.

nedbrytning
Wikipedia

Här kommer  länkar till två företag som erbjuder alternativ till plast i hushållet.

Jordklok

Lapland Eco Store

 

Uppochnervända världen

Jag påstår inte att allt detta är dåligt
(även om mycket är bedrövligt… 🙂 )
men visst kan man reflektera en stund över hur det fungerar.

Matbutiken hanterar kontanter och paketdistribution.

Banken och Posten har stängt. Eventuella öppna banker har ingen kontanthantering.

Tullverket gör nykterhetskontroller längs vägarna.

Polisen gör passkontroller vid gränserna.

Matbutiken (=Posten) kräver leg även av bebisar vid uthämtning av paket.

Vissa speditionsfirmor  lämnar ut paket till vem som helst som råkar befinna sig i närheten.

Andra speditionsfirmor lämnar inte ut paket alls utan får man åka och hämta dem i något utlämningsställe ett par mil bort.

Bensinmacken säljer mjölk, hamburgare och café latte.

Bensin tankas enklast på obemannade stationer.

Lantmännen säljer spolarvätska, tvättmedel och kläder.

Fasta telefonnätet skrotas.

Ingen mobiltäckning garanteras inomhus.

Världen måste minska koldioxidutsläppen.

Nya oljefyndigheter prospekteras.

Det är billigare att flyga än att åka tåg.

Miljarder satsas på att skicka rymdfarkoster till Jupiter.

Barn svälter ihjäl.

Kränkningar

Jag vill börja med att gardera mig med att säga att jag på inget vis försvarar mobbning eller andra vidriga förhållningssätt till  varken medmänniskor, djur eller växter.

Bild: Berglin

Men jag vill  utlysa en varning för inflation av ordet kränkt. Det vore intressant att göra en jämförelse i hur ofta begreppet ”kränkande behandling”  förekommer i dagens media och säg 1990-talets.  Och det tror jag inte beror enbart på att mobbning och dylika otyg uppmärksammas mer och att de är oftare förekommande. För så verkar det vara. Det  tuffa samhällsklimatet vässar armbågarna. Det ser vi till exempel i nedanstående diagram som visar antalet anmälningar till skolinspektionen.

Diagram från Skolinspektionens hemsida

Men det är inte detta jag ifrågasätter utan urvattnandet av begreppet kränkning.

Enligt Svenska Akademiens Ordlista SAOL betyder ”kränka” att förolämpa, våldföra sig mot eller bryta mot. Det är alltså i mina ögon ett ganska grovt ingrepp i någons integritet. Att då påstå sig bli kränkt för att någon inte tycker likadant som du, eller säger åt dig att inte slänga hushållssopor i containern för plastförpackningar eller att inte klampa i trappen på nätterna, det känns lite overkill. Man kan förstås bli arg, skamsen, sur, ledsen… men kränkt? Är det kränkande att inte få göra precis som man själv vill?

Googlar man på ordet så förstår man att detta är stort. Jag är alltså inte den första som reagerat. Bloggerskan Kissie berättar exempelvis att vissa läsare blir kränkta om hon skriver att hon gillar röda tröjor, när läsaren har köpt en blå. I bloggen xrob finns ett inlägg om att det numera verkar vara trendigt att vara kränkt. Anstränger man sig riktigt ordentligt så kan man säkert komma på nånting att vara kränkt över….För det här med kränkning handlar också om hur vi själva väljer att reagera. Om någon skulle våldföra sig på mig skulle jag säkerligen uppfatta det som ytterst kränkande, och kräva upprättelse. Men om någon kallar mig kärringjävel, påstår att finlandssvenskar är efterblivna, tycker att mina handstickade sockar är fula och slarvigt stickade eller att mina barn skulle ha haft det bättre om de fått vara på dagis? Då kan jag välja. Jag kan välja mellan att känna mig kränkt och surna till, alternativt gå till motattack för att hämnas eller också helt enkelt bara rycka på axlarna och tänka att ”Okej, det får stå för dig. Jag vet ju själv vad jag anser”.

Jag ryser vid tanken på den vilsenhet, otrygghet och rädsla som måste omge de unga killar som skjuter ihjäl varandra i storstäderna för att de blivit kränkta av rena struntsaker.

 

Tur att man är åtminstone en aning innovationsbenägen

Mjukvaruproducenterna som listigt tvingar en att skaffa nytt när ens gamla datorprogram inte längre funkar tillsammans med de nya operativsystemen, de borde få åtminstone ett nyp i örat.Jag har kämpat länge för att kunna behålla mina Adobeprogram som jag köpte för dyra pengar. Alltså har jag ömt bevarat min gamla ASUSdator med Windows XP, ett alldeles förträffligt operativsystem. Men även förträffliga datorer tröttnar tyvärr med åren och får konstiga hyss för sig.

Nu står en spritt ny arbetsdator på mitt bord. Windows 10 har jag redan bekantat mig med eftersom vår laptop är utrustad med det. Men jag känner mig långt ifrån bekväm. Visst kommer jag att greppa det så småningom men det är en jobbig inkörningsperiod.

Det allra värsta är emellertid att jag inte längre har tillgång till varken Photoshop eller InDesign. Det är program jag behöver för jobbet. Numera kan man prenumerera på Photoshop, men det blir en fast månadskostnad som jag känner mig tveksam till om jag vill ha, med tanke på den relativt blygsamma skala jag jobbar i. Alternativet är att söka sig ut på marknaden för freeware och lära sig ett nytt program. Ytterligare en utmaning! Visserligen ganska spännande men samtidigt ack så tidsödande.
GIMP är det mest använda kostnadsfria bildbehandlingsprogrammet som erbjuder lager.
Behöver man inte jobba med lager kan man prova Photoscape eller Picasa men jag ser nu att Picasa verkar ha bytt namn till Google Photo.
Scribus lär ska vara ett helt okej layoutprogram. Men jag har inte lyckats ladda ner det.
OpenOffice funkar bra i stället för Microsoft Office-sviten

Förföljd av reklamen

Det är imponerande hur snabbt ”dom” lyckas registrera vilka sidor och vilka produkter man tittat på på internet. Efter bara några minuter dyker annonserna upp i högerspalten på Facebook och i bannern överst på sidor man ofta hemsöker.

Filterbubblan Bild: Flexspan.

Man måste ju beundra tekniken som i det enorma virrvarr som internet är, klarar av att registrera lilla mig som beställt kattmat och genast påminner mig om detta hundra gånger om. Men är det så listigt egentligen?

Bild: flickr

Läs texten längst ner till höger. Uppenbarligen är detta ett feltänk. Mest för att folk känner sig just bevakade. Och visst borde det vara bättre att tipsa mig om något som jag inte redan vet?

Mina hudvårdsrutiner

Sitter man och tittar på TV4 vid åtta-niotiden på kvällen kan man konstatera att det finns väldigt mycket reklam för hudvårdsprodukter som ska återfukta och motverka rynkor. Jag drar slutsatsen att det är en lönsam satsning. Alltså finns det en stor marknad. Because you are worth it. (Intressant nog består reklamen i avbrotten under thrillers och deckarfilmer mer av rakhyvlar och bilar.)

Bild: Wikimedia Commons

Sen berättade en bekant för mig om sina vedermödor med att hitta en viss sorts ansiktskräm som hon inte kunde klara sig utan. Jag häpnade och började kolla runt.  Läste Underbara Claras blogg där hon redogör för sina hudvårdsrutiner. De var med mitt mått mätt rätt invecklade. Ändå verkar hon vara en sansad människa med en stor dos förnuft. Uppenbarligen är hudvård en viktig sak för många. Kanske inte Mia Skäringer dock? Har vi missat nåt, hon och jag?

Jag vill därför gärna berätta om mina hudvårdsrutiner. På morgonen sköljer jag av ansiktet med kallt vatten och gnuggar det torrt med en frottéhandduk. På kvällen tvättar jag ansiktet med olivtvål från Aleppo och gnuggar det torrt med en frottéhandduk. Klart! Jag har inga bekymmer med huden vad jag vet. (Eller kan jag ha det, fast jag inte vet om det?)

Kan det hela hänga ihop med att jag liksom aldrig börjat med att använda olika rengöringskrämer och salvor? Man kanske vänjer in huden med att tillföra ämnen utifrån? Hur som helst är jag rätt tacksam och nöjd att slippa.

Bild: Wikipedia

Umeå – en stad i sönderfall?

Kanske är det så, att när en stad växer, så når den vid en viss punkt en kritisk massa, där den bryts sönder av sin egen tyngd?

Byxtorget i Piteå

En liten stad samlas kring sitt centrum,  butikerna ligger kring torget och kanhända finns ett köpcentrum lite i utkanten. I en stor stad, där bostadsområdena byggs allt längre ut i periferin uppstår av praktiska skäl små minicentra med närbutiker och restauranger.

New York Bild: Pixabay

Om man tänker på New York, en aning större än Umeå visserligen, så verkar processen ha varit sådan. På Manhattan ligger kontoren. Inte de små mysiga butikerna. Dem finner man ute i de omkringliggande stadsdelarna som bildar små städer i staden. Där lever folk sina liv i  kända kvarter och där finns allt man behöver. Till city åker man kanske nån gång ibland för att besöka en viss restaurang eller se en film.

Här i Umeå kämpar de unika butikerna i centrum för sin överlevnad. Flera har redan gått i graven och i deras ställe poppar mäklarkontoren upp. Nya handelsområden växer upp i utkanterna med stora gratisparkeringar och inne i galleriorna finns allt du behöver, samlat på ett ställe.

Bild: retailcentres.se

För centrumbutikerna en hopplös kamp? Är det  så, att Umeås befolkning inte längre varken vill eller behöver åka in till centrum? Att hålla på och tjata om ”ett levande centrum” kanske visar på en total felbedömning, eftersom det riktiga livet egentligen försiggår någon annanstans. Dock inte på IKEA, trots devisen ”Där livet händer”……

Kanske ödslar vi krafter på  att ge konstgjord andning till en patient som redan är död, eller klamrar vi oss fast vid att ”det var bättre förr”. Ska citybutikerna gilla läget och flytta ut de också och utbudet av butiker inne i stadskärnan helt enkelt få lov att anpassa sig till behoven hos dem som jobbar inne i stan och vill shoppa lite på lunchen? Eller är det våra stadsplanerare som lever i en Utopia och har gjort en felbedömning ?

Nä, men ……

Nu tycker väl många att jag hakar upp mig på bagateller, och det håller jag verkligen med om.

Men har inte fler än jag undrat varför vissa idrottare, företrädesvis ishockeyspelare men även några av längdskidåknings-kommentatorerna (31 bokstäver!) och Rikard Grip, alltid börjar sina svar med
Nä, men …  när de blir intervjuade i tv?

  • Vad tror du om era chanser?
  • Nä, men vi har haft en bra träningssäsong så bla bla
  • Men blir inte XX en alltför hård nöt att knäcka?
  • Nä, men dom har ju vunnit allt hittills så det är klart  bla bla
  • Hur har ni förberett er?
  • Nä, men vi har jobbat stenhårt med den mentala biten och bla bla
  • Men har ni någon chans alls, tror du?
  • Nä, men vi ska ta dom, det är den inställning man måste ha

 

Apropå vinster i välfärden

Min generella erfarenhet är, att om något går att missförstå så kommer det att missförstås. Därför blir jag ofta i vissa ögon överdrivet pedagogisk men jag har lärt mig att det lönar sig i längden.

Jag skulle önska att de som diskuterar vinster i välfärden skulle göra sammaledes. Man verkar ha missat att klargöra den grundläggande frågan vad som menas med vinst i detta sammanhang.

Den ene menar att vinster i välfärden betyder att verksamheten ger ett ekonomiskt överskott som kan användas till att anställa fler, skaffa bättre utrustning etc.

Den andre menar att vinster i välfärden betyder att ägarna  till privatskolor och omsorgsföretag stoppar pengar i egen ficka.

Som gjort för att prata över huvudet på varandra.

 

 

 

 

Grönsaker nyttigt? Aha!

Lite får man väl häpna över att kunskap som funnits i decennier hos kostmedvetna människor presenteras som nya vetenskapliga upptäckter. Men bättre sent än aldrig.  Observera att detta absolut inte är menat som kritik mot tidningen Land, tvärtom ska de ha en eloge för att de pushar för bra mat.

Aha! Kål är nyttigt! /Land

Aha! Rödbetor är nyttigt! /Land

Aha! Lingon är nyttigt! /Land

 

Circle K festar loss

Som gammal Statoilkund fick jag idag i brevlådan ett erbjudande från Circle K. Avsändaren tycker att jag ska skaffa ett Circle K Mastercard och argumenterar så här:

”Circle K Mastercard gör allt ditt nuvarande kort gör, och mycket mer. Först och främst kan du handla med det överallt i hela välden – och du får bonus på dina köp!
Dessutom växer bonusen när du tankat tillräckligt mycket. Helt plötsligt är det inte helt fel att ta en extra vända med bilen (min kursivering).”

Man propagerar alltså för mer bilkörning, kanske till och med lite okynnesartad bilkörning. Häpnadsväckande i en tid när man trodde att svenskarna i gemen är medvetna om koldioxidutsläpp och klimathot, och det politiskt korrekta är att anse  att bilåkandet bör minska.

Intressant också i detta sammanhang att läsa på Circle K:s hemsida om
Den globala uppvärmningen
Vad du som bilist kan göra – Eco Driving

Jag fick också detta tips av en läsare:
Circle K ska locka kvinnorna

Svininfluensan

Händelseförloppet kring vaccinationskampanjen mot den sk svininfluensan 2009 borde väl ändå sättas under lupp. Vad var det som hände?

Influensavirus. Bild: Doktorn.com

Stora larmet gick: en influensa orsakat av ett ovanligt ilsket virus var på ingående. Det skrämmande var, att de som drabbades hårdast och till och med dog, var inte de vanliga riskgrupperna utan unga friska starka människor i sina bästa år som fick lunginflammation som följd. Panik!

Bild: Wikimedia Commons

Sverige köpte in enorma mängder av det vaccin som skulle göra susen: Pandemrix. Samtidigt inleddes en intensiv kampanj för att alla skulle låta vaccinera sig. Tidningarna skrev knappt om annat, hysterin låg nära. Nu var det besynnerligt nog de traditionella riskgrupperna som prioriterades, de gamla och sjuka. Vårdpersonal mer eller mindre tvingades vaccinera sig på grund av grupptrycket: som ovaccinerad kunde du smitta ner både arbetskamrater och patienter.  Periodvis fanns inte tillräckligt med doser för alla som köade och det blev snudd på osämja i leden. Samtidigt väcktes frågor om vaccinets tillförlitlighet. Det verkade som att det hade tagits fram i rekordfart och inte var ordentligt testat.

Bild: Vaccine Liberation Army

När sedan ett antal ungdomar insjuknade i narkolepsi blev inte oron mindre. Det visade sig senare att Pandemrix, till skillnad från andra influensavacciner, innehöll höga halter av ett protein som är väldigt likt ett hormon som reglerar just sömn och vakenhet. Kroppen bildade antikroppar mot proteinet och det kroppsegna hormonet drabbades också. Läs mer HÄR .

Borde man inte i Sverige utifrån de rapporter som smittspridning i andra länder – den var inte så katastrofal som man befarat – legat lite lågt? Vad kostade inköpen av  10 miljoner doser Pandemrix? Hur mycket tjänade läkemedelsföretaget Glaxosmithkline på denna business? Vilka krafter agerade egentligen? Var det en mediabubbla? Eller var det tack vare vaccinet som det gick bra ändå – för de flesta?

Bild: CTV News

Höstpromenad

Hösten är en fin tid. Härliga färger, inte så himla varmt och av nån anledning blir jag pigg och energisk av hösten. Det känns mer som att något börjar än som att något slutar.

Nästan varje dag promenerar jag runt viken i närheten av där vi bor i Obbola. Höstfärger i vikenFärgerna på gräset och växterna är fantastiska, nästan ännu klarare i det disiga vädret.Lågvatten

Idag var det alldeles stilla. Det är väldigt lågt vatten just nu.

BryggornaSedan vi börjat plocka in våra Aroniabär och göra den mest gudomliga marmelad av dem, så har jag börjat uppmärksamma hur många som inte plockar in dem! Ni vet inte vad ni går miste om!

Aronia