Sitter man och tittar på TV4 vid åtta-niotiden på kvällen kan man konstatera att det finns väldigt mycket reklam för hudvårdsprodukter som ska återfukta och motverka rynkor. Jag drar slutsatsen att det är en lönsam satsning. Alltså finns det en stor marknad. Because you are worth it. (Intressant nog består reklamen i avbrotten under thrillers och deckarfilmer mer av rakhyvlar och bilar.)

Sen berättade en bekant för mig om sina vedermödor med att hitta en viss sorts ansiktskräm som hon inte kunde klara sig utan. Jag häpnade och började kolla runt.  Läste Underbara Claras blogg där hon redogör för sina hudvårdsrutiner. De var med mitt mått mätt rätt invecklade. Ändå verkar hon vara en sansad människa med en stor dos förnuft. Uppenbarligen är hudvård en viktig sak för många. Kanske inte Mia Skäringer dock? Har vi missat nåt, hon och jag?

Jag vill därför gärna berätta om mina hudvårdsrutiner. På morgonen sköljer jag av ansiktet med kallt vatten och gnuggar det torrt med en frottéhandduk. På kvällen tvättar jag ansiktet med olivtvål från Aleppo och gnuggar det torrt med en frottéhandduk. Klart! Jag har inga bekymmer med huden vad jag vet. (Eller kan jag ha det, fast jag inte vet om det?)

Kan det hela hänga ihop med att jag liksom aldrig börjat med att använda olika rengöringskrämer och salvor? Man kanske vänjer in huden med att tillföra ämnen utifrån? Hur som helst är jag rätt tacksam och nöjd att slippa.