Alla inlägg av sebbfolk

Om munskydd

Debatten går het om munskydd eller inte.

Jag tror på Tegnell – var hemma om du inte är kry, håll avstånd/undvik trängsel och tvätta händerna. Men OM jag skulle hamna i en trängsel som jag inte kan undvika, då skulle jag nog gärna ha ett munskydd i beredskap.

Vi tar det igen. Absolut avgörande för att undvika smitta och smittspridning är att

  1. Stanna hemma om man inte känner sig kry eller har symtom på sjukdom

2. Hålla fysiskt avstånd på 1,5 till 2 meter från andra människor och undvika miljöer där trängsel kan uppstå

3. Tvätta händerna ofta med tvål och varmt vatten under minst 20 sekunder.

Om du hamnar i en situation där du inte kan undvika eller undkomma trängsel KAN ett munskydd ge ett visst skydd, men munskydd får under inga omständigheter ersätta de tre punkterna ovan.

Jag har för säkerhets skull sytt upp några munskydd. De är sydda av dubbelt tyg. Mellan tyglagren kan ett mellanlägg eller filter placeras.
En smal metalltråd löper längs den övre kanten, så att skyddet kan formas efter näsryggen.
Munskyddet fästs med resårband som finns i två varianter, antingen runt hela huvudet eller runt öronen.

Munskydden är sydda av återbrukade fräscha bomullstyger, både mönstrade och enfärgade, och finns att beställa i min webbutik.

Tidskriften Västerbotten

Alla tidskrifter bortskänkta nu!

Jag rensar i hyllorna och skänker bort dessa fina tidskrifter. De avhandlar allt från Kyrkor till Arkeologi och Modetrender. Tyvärr är bilderna inte i kronologisk ordning, men det är kanske ämnesområdet som är mer intressant. Ta kontakt till exempel via formuläret längst ner på sidan. Notera att vissa exemplar kan vara tingade redan.

Annandagspromenad

Solens upp- och nedgång

Efter flera mulna dagar känns det bra med en skymt av solen, även om den inte håller sig ovan horisonten särskilt länge.

Undrar om de horisontella strecken är spåren efter hemvändande tomteflyg? De lär ju passera här högt över oss mellan England och Rovaniemi.

I uthamnen ligger en SCA-båt och lastar. ”Munksund” är det visst. Ingen julledighet där inte.

Ljuva milda pastelliga nyanser har molnen och himlen där ute till havs. Och vindkraftverken snurrar på. Nu är de bara två.

Längre in i Bredvik har vinterbadarna gjort i ordning sin vak, skyddad av monoliter av is.

Inte ser det så värst inbjudande ut tycker jag, men så är jag en riktig badkruka också.

Vill man hellre vistas på isen än under den så har några andra entusiaster ordnat med en skridskobana! Målbur till och med. Kul! Och bedårande vackert är det. Solnedgången färgar himlen i oändliga variationer.

Men inte ser man röken av Nisse och Stina….. en välförtjänt semester önskar vi dem!

www.minapaket.se

I samma veva som internetförsäljningen drog igång lade Posten ner sina kontor och stället tog småbutiker och kiosker över Postens pakethantering samtidigt som flera olika logistikföretag som DHL och Schenker etablerade sig på marknaden.

Internethandeln fortsätter att växa och vår lilla ICA-butik är en av dem som nästan drunknar i paket. Kassören  ser köerna växa medan hen administrerar in- och utlämning av paket varvat med registrering av varor i kassan. Andra paket måste lämnas och hämtas på annat håll och vissa företag kör till och med ut paket till dörren.

Bild: pxhere.com

 

 

 

 

 

 

 

När öppnar någon den första paketutlämningscentralen för alla paket? En gemensam lokal för de olika företagen som fraktar våra paket kors och tvärs över landet? Det borde väl ändå vara smartare?

Sen kan man ju grunna över om det är vettigt att skicka hårsnoddar och liknande småkrafs över halva jordklotet bara för att det är lite billigare än i butik här hemma.

 

Dimma

Lite retsamt när dimman sveper in, och man vet att det ”egentligen” är strålande vackert väder. Men dimma har sin tjusning också.

Lägesrapport från promenadstråket

De senaste dagarna har jag tagit mig samman och gått ut på kvällspromenader. Lite nytt har jag att rapportera! Inga skogsbränder tack och lov men några andra smärre förändringar. Vissa relaterade till årstidsväxlingar, andra till byggnationer.Denna ganska intetsägande bild visar på naturens växtkraft! Det mörkare gröna partiet i mitten var för bara någon månad sedan öppen jord, där traktorer och grävskopor ägnat sig åt att laga trasiga vattenledningar. Nu är jorden helt övervuxen av frodiga mållor. De är faktiskt ätliga, näringsrika och till och med goda! Ta bladen och blanda i salladen. Svinmållan var ursprungligen en trädgårdsväxt som odlades i klosterträdgårdarna men som nu är vida spridd.Glada hojtanden hördes genom häcken och titta vem som satt där bakom och gonade sig i solen om inte John och Annika Kelly.

Här byggs det för fullt. Det ser väl inte så där jätteinbjudande ut men det blir säkert fint med tiden. Seniorboende, tror jag. De nya husen kräver vatten och avlopp och det har medfört avstängningar och omdirigeringar av trafiken under byggtiden. Fortfarande är det lite burkigt vid Handelsträdgården och nedfarten till segelbåtshamnen.

PS. Angående vägen ner till segel vill jag påminna om att man inte får parkera längs vägen, den är för smal för det. Nisse och Stina som bor vid vägs ände vill gärna kunna ta sig till och från hemmet. Så vill vi ha Salteriet igång är det nog bäst att vi lämnar fri passage!

Ståtliga riddarsporrar vid Byvikens Handelsträdgård lyste i kvällssolen.

I samband med grävandet och byggandet så avverkades en del träd. Stammar är väldigt vackra tycker jag.

Kommer man från stan-hållet och letar efter Gamla Salteriets fiskaffär eller Kellys Antik&Auktion så är det denna vy man ska spana efter. Här svänger du ner vänster och parkerar på anvisad plats.

 Fortsätter man att följa stranden in mot viken så finns mycket att se på. Gräset med sina mogna vippor mot det blå vattnet är fint.

Och kråkan som hittade smått och gott bland stenarna var också rolig att se på.
Sen blev det nåt svalkande ute på altanen. Tänk, inga mygg! Desto fler getingar dock.

 

 

Lappa och laga

Det är roligt att se det spirande intresset för gamla tekniker som skulle falla i glömska om ingen för kunskapen vidare. Det gäller allt från timring av hus till smide och  ullspinneri.

En av de böcker jag ärvde av min mamma är guldgruvan ”Vi syr, vi stickar, vi virkar”  utgiven av Aktiv Hushållning 1949. Den är sliten och nött, ihoptejpad flera gånger, med hundöron och fläckar.

Men vilken nytta jag haft av denna bok! I den finns stickbeskrivningar på babykoftan som stickas i ett enda stycke och har perfekt passform, den klassiska babymössan med snibb i pannan, vantar, sockar men också andra beskrivningar.

 

 

 

 

 

Vad sägs till exempel om den här lilla sötnosen till klänning med små puffärmar och knäppning fram!

 

Aktiv Hushållning gav även ut en bok som heter ”Vi lagar, vi lappar, vi stoppar”. Jag blev jätteglad när jag fick tag i ett nästan felfritt exemplar från 1951 via Bokbörsen. Allt i boken är kanske inte hyperaktuellt. Det är ju inte så ofta vi behöver laga våra korsetter nuförtiden. Men säkert kan själva teknikerna överföras till dagens plagg.Att kunna stoppa strumpor är också en ovärderlig kunskap. Vem har inte suckat över hål under hälen på favoritsockorna? Här får vi beskrivet både den vanliga tuskaftstekniken men också den smidiga varianten med langettsöm och den ännu elegantare mask-varianten som blir snudd på osynlig om den görs med omsorg. För givetvis handlar detta också om träning, noggrannhet  och materialkunskap.

Detsamma gäller lagning av tyg. Här hittar du utförliga beskrivningar på flera olika metoder att laga hål och skador på sydda kläder.

Jag vill också tipsa om Instagramkontot Lagningsaktivisterna som  visar upp en hel drös av olika lagnings- och lappningsprojekt. Kul att följa!

Mina stickbeskrivningar

Som bekant gillar jag att sticka och virka, och genom åren har det blivit så att jag hittat egna former och modeller som jag tycker funkar. På begäran har jag ibland plitat ner beskrivningar till kamrater och jag har även lagt ut dem till försäljning via min webbutik. Här kommer en liten presentation av vad jag kan erbjuda!

Mössan som passar alla!

Först dragspelsmössan, som jag också stickar och säljer själv i webbutiken. Den är töjbar åt alla håll och verkar passa alla, särskilt dem som anser att de inte alls kan ha mössa. Enkel att sticka trots att den ser avancerad ut.

Sedan  de tunna smidiga yllesockarna med god passform. Hälsteget är det speciella med dessa sockar, det finns massor med varianter men denna har jag fastnat för. Sådana sockar säljer jag också i webbutiken.

Jag har också ett par tunna pulsvärmare med fuskflätor som stickas med tunna stickor och blir ganska eleganta. Jag har stickat dem i ett tunt alpackagarn.

Nästa ut är mina sköna tumvantar som jag stickar med två  trådar. Vantarna blir tjocka, täta och varma och många frågar om de är stickade i tvåändsteknik vilket de inte är. De har tumkil vilket förbättrar passformen. Finns förstås i webbutiken!

 

 

Den här sjalen är världens enklaste att sticka. Den finns i andra varianter än min, men man ser sällan någon beskrivning, kanske just för att den är så enkel! Bara rätstickning, och du stickar på tills garnet tar slut eller tills du tycker att den är lagom stor. Hålranden i mitten uppstår av de ökningar du gör med omtag. Sjalen blir mjuk och smidig och valet av garn avgör om det blir en tjock vintersjal eller en sval sommarsjal.

Jag har också mönster på de klassiska babyplaggen snibbhjälm och matchande kofta. Båda i rätstickning i fiffiga, praktiska modeller.  De mönstren kan man säga är bearbetningar av traditionella modeller. De stickas i ett stycke och sys ihop. Koftans ökningarna sker i oket genom att man vänder innan varvet är slut. På så vis uppstår den dekorativa randningen.   

 

Skura golv

Hur gör ni när ni städar, till exempel rengör köksgolvet?

Jag har länge kämpat på med  moderna städredskap och olika slags moppar. Trasselmoppar som man vrider ur i ett slags durkslag monterat i hinken och platta moppar med mikrofiber som man monterar på en platta. Ingen av dessa metoder har känts tillfredsställande. Och eftersom jag inte är speciellt intresserad av städning, så vill jag åtminstone att det ska kännas bra när jag väl gjort det.

Bild: Dreamstime

Trasselmoppen är svår att ha styrsel på.  Plastkanten gnisslar ideligen mot golvet, lurvet svänger och far omkring på ett väldigt oprecist sätt och det är svårt att lägga kraft bakom när man vill gnugga bort en särskilt svårbemästrad fläck.

Bild: Vileda

Den platta moppen är svår att montera, demontera och skölja.  Inte verkar den dra åt sig någon smuts heller, att döma av sköljvattnet. Jag ser att vissa personer inte sköljer den alls förrän de har svept över hela golvet. Smutsen ska tydligen sugas in och ansamlas i själva moppen. Jag misstänker starkt att man bara brer ut smutsen och fördelar den jämnt över hela golvet. Och när man sen vill skaffa en ny fräsch mopp, så har tillverkaren ändrat designen så att man blir tvungen att köpa även ett nytt skaft.

Jag bestämde mig därför, så här i mogen ålder, att återgå till min moders beprövade metod: skurborste på käpp, trasa och en hink med såpvatten.

Bild. Dreamstime

Hinken behöver inte nödvändigtvis vara av zink men det ser ju lite pittoreskt ut.

 

 

Bild. DigitaltMuseum

Jag rekommenderar en borste som inte är så tillplattad som den på bilden. Jag sökte länge efter en bättre bild på nätet med intressant nog fanns det inga. Se det som ett tecken. Notera även bildens ursprung.

Sen är det viktigt att skaftet sitter fast ordentligt i hålet på borsten. Det räcker INTE att bara trycka dit det, och det finns inget mer irriterande än när borsten ideligen lossnar. En liten spik inslagen lite snett gör susen.

Bild: Jordklok

När vi kommer till skurtrasa vill jag ivrigt rekommendera lin eller bomull. Vissa syntetfibrer kan funka men ofta halkar de bara omkring och tar liksom inte tag i golvet. Särskilt lingarn absorberar mycket vatten och torkar dessutom fort.

Bild: Ocean

 

Såpa finns av många olika fabrikat och jag har ingen uppfattning om det finns bättre eller sämre sorter. Jag har köpt Ocean som finns på Lantmännen men det säkert lika bra med nån annan. Såpa luktar i alla fall gott.

Jag doppar alltså trasan i såpvattnet i hinken, vrider ur den och virar den lite runt borsten på skaftet. Skrubbar en bit av golvet, tar loss trasan, sköljer, vrider ur och fortsätter så. Vattnet blir grått (åtminstone hos oss där det inte skuras varje dag), golvet ser fint ut, det blir skönt att gå barfota på och dessutom luktar det rent.

Det är inte jobbigare än moppmetoderna. Men ska man tolka verkligheten efter sökresultaten på Google så existerar denna städmetod överhuvudtaget inte.

 

Fruktpåsar

För att slippa de ständiga prasselpåsarna i frukt- och grönsaksdisken skaffade jag tunna återanvändningsbara tygpåsar från Jordklok. Men även om de är dunlätta och fina så var jag inte helt tillfreds med att det inte syns igenom vad påsen innehåller. Det kan ställa till problem i kassakön.

Därför tog jag mig för att virka påsar av tunt bomullsgarn. De blir riktigt fina, och dessutom är det roligt att virka! En liten nackdel är, att de blir tyngre än de florstunna tygpåsarna. Men det är ändå bara fråga om ett fåtal gram.

När jag blev riktigt i gasen satte jag igång att virka även till försäljning, så nu har jag tagit med ett antal till Handelsgården förutom att jag kan virka på beställning här hemifrån.

Sedan var steget inte långt till att börja fundera på nätbindning…… En nätbunden påse blir rimligtvis betydligt lättare än en virkad. Kanske går den också snabbare att tillverka när man väl fått upp tekniken? Så det var bara att börja googla och se på Youtube-videos. Att binda nät är inte alldeles enkelt kan jag meddela. Men nu kan jag knyta i alla fall!

För min del gäller det nu att komma på ett sätt att knyta ett cirkelformat rör som sedan kan fogas samman i botten. Jag har kommit en bit på väg!

Här en annan video på Youtube som visar en lite annan teknik.

Uppiggande förnyelse

Som bekant är jag delägare i hantverkskollektivet Handelsgården och säljer mina produkter där. Med jämna mellanrum så möblerar vi om i butiken och byter platser med varandra. Det innebär en hel del jobb men är sannerligen värt besväret.

Kunderna uppskattar förändringen och upptäcker ofta ”nya” saker bara för att de plötsligt ligger på ett annat ställe. Och själv får man tänka till och överväga hur man vill exponera sina produkter på bästa sätt. Kanske dags att plocka undan gamla hyllvärmare?

Här nedan ser du min nya plats. Ett minst sagt blandat sortiment….

Plötsligt känns det som att vi har en helt ny butik! Titta gärna på de övriga interiörbilderna på Handelsgårdens Instagramkonto.

Mina nallekläder

Det var ett bra tag sen som jag fick elva stycken nakna, bleka små tygnallar med ett beige band knutet (och fastsytt) runt halsen. Det var min arbetskamrat Anna-Lena som förärade mig dessa små varelser, förmodligen i tron att de skulle röna ett bättre öde i mina händer än i hennes.

Sen har nallarna legat i en påse i en låda under min säng och tittat anklagande på mig varje gång jag dammsugit. Men för någon vecka sedan, när jag beslutat mig för att mitt lager av kassar, mössor, vantar och sockar är tillräckligt stort för att klara säsongen, kände jag att nu är det dags.

Och gissa om jag haft roligt! Nallarna har fått kläder – jag har sytt, virkat och stickat, ibland blandat tekniker i samma plagg till och med. Kanske inte alltid så tekniskt perfekt, men kreativt :-D!

 

 

 

 

Alla nallarna har varsin liten väska. Och väskan ligger det en liten bok.

Jag har sytt byxor och jackor, kjolar, väskor och klänningar. Stickar mamelucker och tights, tröjor, halsdukar och mössor. Virkat mössor, tröjor och väskor.

Nu har alla nallarna fått varsin uppsättning kläder och väntar på att få komma ut i butik. Och jag sitter här och stirrar på den tomma lådan. Var får man tag på fler såna nallar??

På jakt efter våren

Det känns ju lite som att man dignar under snömassorna, men tro det eller ej, vissa vårtecken kan skönjas!!

Jag gav mig ut på jakt efter våren och hittade en hel del bevis på att någonting är på gång! Att det har varit Vårdagjämning är uppiggande dessutom, och sommartiden som tycks vara ett hatobjekt nuförtiden, den piggar också upp tycker jag.

Till och med i ovanstående bild kan man med lite god vilja se vårtecken. Notera snön på taket som skjutsat ner en bit, och istapparna som hänger i kanten. Den osunt nedsmutsade plogkanten, som delvis täckts av ren fin nysnö, har karaktäristiska urgröpningar som tyder på att solen värmer.

Bilden ovan borde ha ett ljudklipp, för här porlar det! Inte många gatubrunnar har tinat fram men jag hittade ett par stycken.

Här skulle det också vara trevligt med ett ljudklipp. Pilfinkarna var alldeles till sig av fröjd över de delikatesser som  gömts i snö men kommit fram i tö.Och så det ultimata vårtecknet. Salteriet har öppnat!Än dröjer det kanske lite innan man väljer att sätta sig på bryggan, men nog värmer solen redan.Väldigt dekorativt med istappar mot falurött, tycker jag.

En annan sorts istapp… inte lika dekorativt kanske men ett tydligt bevis på att det tinar.Otroligt nog ligger knopparna i startgroparna redan sen i höstas. Tänk att de klarar minus 30º!

Det var dagens spaning efter våren! Nu ser jag också att grönsiskorna kommit till vårt fågelbord! Det händer nytt hela tiden, man hänger knappt med. Glad Påsk, förresten!

 

 

Trendiga jag gör istulpaner

Bild från Sköna hem (skonahem.com)

Alla med minsta sinne för vad som rör sig i tiden ägnar sig nu åt att frysa in sina nästan utblommade tulpaner i  hinkar med  vatten. Det är dock inte Ernst som ligger bakom denna idé vad jag vet, utan Berit Adolfsson från Kristinehamn. 

Det kyliga vädret under februari har förstås underlättat saken, och jag var själv inte sen att haka på, trendkänslig som jag är (ironi).

Jag vill utifrån min ringa erfarenhet ge några goda råd. Gör inte som jag och kör ner hela buketten med femton halvvissna tulpaner uppochner i hinken. Då blir slutresultatet nämligen en obestämbar massa, mera liksom kompostliknande. Se bild nedan.

Mina istulpaner

Ta i stället ett färre antal blommor, gärna av olika färger. Se därefter till att blommorna inte bottnar så att säga. Det blir snyggast om det blir ett lager is mellan botten och blommorna. Man kanske rent av ska frysa in lite vatten i hinken först? Försök sedan att arrangera blommorna lite åtskilda från varandra och intill sidorna på hinken, så att de syns väl utifrån. Detta är svårt, eftersom vattnet gör att blommorna vill flyta. Nåt slags galler överst vore kanske bra, så att man kan fixera dem lite. Att lämna ett hålrum, som man verkar ha gjort på den översta bilden från Sköna hem, är också en idé. Då kan man ha ett ljus inne i isen.

Räkna också med att det tar lite tid innan hela hinken är genomfrusen. Om man ruskar lite på den så kan man se om bladen gungar till där inne. Jag hade min hink ute i två dygn i ca 10-12º kyla.

Lycka till med dina istulpaner!

 

Mina tygkassar och väskor

Jag vill slå ett slag för TYGKASSEN. Själv har jag vant mig sedan ett bra tag tillbaka att alltid ta med tygkassar när jag åker och handlar, och det är tydligt att allt fler väljer att göra detsamma. Vi börjar fatta att plastkassarna som översvämmar inte bara våra diskbänksskåp, utan även haven och skogen, ställer till väldiga problem.

Ingen kan göra allt, men alla kan göra något, brukar man säga. Att välja bort plastkasse och övergå till tygkasse är ett litet steg, som får allt större betydelse ju fler som tar det steget.

Jag gillar att botanisera i secondhandbutiker. När jag såg alla de fantastiska tyger, panelgardiner och dukar som fanns, började jag sy kassar. Verksamheten har vuxit och nu syr jag på löpande band. 

Det blir kassar och väskor i flera olika modeller. Ingen är dock den andra lik! Det är lite av nöjet tycker jag, att variera både tygkvalitet, form, storlek… fodrad, inte fodrad, korta handtag, långa handtag, axelrem, knäppe, kardborre, tryckknapp, ytterficka, innerficka… möjligheterna är oändliga.

Jag säljer kassarna direkt hemifrån och på marknader, men också på Handelsgården och i min webbutik. Det går utmärkt bra att höra av sig och komma och titta. Kanske finns det någon som faller dig i smaken! Här ett litet axplock.

Jag ser allt i ett annat ljus

Efter evigheter av gråväder fick vi äntligen se solen. Och tänk vad annorlunda det blir när man ser saker i ett nytt ljus!Man kan nästan tro att det är blommande japanska körsbärsträd, dessa rimfrostiga rönnkvistar.

Tallarna är inte så pjåkiga heller. Klicka gärna upp bilderna så blir kvaliteten bättre.Det är tydligt att Obbolaborna passar på att njuta av vädret.Nästa vindstilla. Vinterröken från fabriken stiger rakt upp.Rätt idylliskt. ♥

Brons barn

Jag tillhör dem som följt tv-serien Bron med närapå fascination. Inte egentligen för själva kriminalhistorien utan mera för karaktärerna och komplexiteten i serien.

Sista avsnittet i sista säsongen lämnar mycket öppet, precis som bra litteratur. Hur gick det sen?

Det är som upplagt för en fortsättning, men i en helt annan genre. Inte våldsbrott och krim utan relationsdrama. Nu vet vi att Saga lämnar polisyrket. Tillfälligt, eller kommer hon att återvända? Om inte, vad gör hon i stället? Blir hon mikrobiolog? Eller varför inte forensiker? Grundlig och logisk som hon är. Blir hon en lugnare människa?

Man vill också veta hur hennes och Henriks relation utvecklas, och hur Astrid kommer att finna sig till rätta hos sin pappa. Kommer hon och Saga att dra jämt? Sen har vi Kristoffer och hans mamma som haft rätt traumatiska upplevelser. Hur handskas hon med sitt liv och kommer Astrid och Kristoffer att ses igen? 

Och hur går det för de två ficktjuvande flickorna?

Frågorna hopar sig….  hoppas att någon skriver manus.

Bilder: Wikimedia

En studie i pastell

Det har som bekant snöat en hel del. Härligt är att snön fortfarande är vit och fin. Färgerna ute blir ganska begränsade, vilsamma för ögonen tycker jag. Vitt, grått, svart, blekblått. Den så kallade vinterväggen var alldeles blå idag.

Isvaksbadarna håller uppe en vak. Stora isblock ligger travade runt om. Isen är också blåaktig.

Hemvägen var lite mindre blå!

Dagens färg – blått

Dagens promenad kändes lite overklig. Fanns det alltså en blå himmel där bakom någonstans i alla fall?Lika märklig var känslan av vårvinter så här i januari.

Som bekant så är jag fascinerad av moln. Det behöver visserligen inte vara tjusiga solnedgångar men ibland blir det en lyckad kombination.