Hösten är en fin tid. Härliga färger, inte så himla varmt och av nån anledning blir jag pigg och energisk av hösten. Det känns mer som att något börjar än som att något slutar.

Nästan varje dag promenerar jag runt viken i närheten av där vi bor i Obbola. Färgerna på gräset och växterna är fantastiska, nästan ännu klarare i det disiga vädret.

Idag var det alldeles stilla. Det är väldigt lågt vatten just nu.

Sedan vi börjat plocka in våra Aroniabär och göra den mest gudomliga marmelad av dem, så har jag börjat uppmärksamma hur många som inte plockar in dem! Ni vet inte vad ni går miste om!