Det är roligt att se det spirande intresset för gamla tekniker som skulle falla i glömska om ingen för kunskapen vidare. Det gäller allt från timring av hus till smide och ullspinneri.
En av de böcker jag ärvde av min mamma är guldgruvan ”Vi syr, vi stickar, vi virkar” utgiven av Aktiv Hushållning 1949. Den är sliten och nött, ihoptejpad flera gånger, med hundöron och fläckar.
Men vilken nytta jag haft av denna bok! I den finns stickbeskrivningar på babykoftan som stickas i ett enda stycke och har perfekt passform, den klassiska babymössan med snibb i pannan, vantar, sockar men också andra beskrivningar.
Vad sägs till exempel om den här lilla sötnosen till klänning med små puffärmar och knäppning fram!
Aktiv Hushållning gav även ut en bok som heter ”Vi lagar, vi lappar, vi stoppar”. Jag blev jätteglad när jag fick tag i ett nästan felfritt exemplar från 1951 via Bokbörsen. Allt i boken är kanske inte hyperaktuellt. Det är ju inte så ofta vi behöver laga våra korsetter nuförtiden. Men säkert kan själva teknikerna överföras till dagens plagg.Att kunna stoppa strumpor är också en ovärderlig kunskap. Vem har inte suckat över hål under hälen på favoritsockorna? Här får vi beskrivet både den vanliga tuskaftstekniken men också den smidiga varianten med langettsöm och den ännu elegantare mask-varianten som blir snudd på osynlig om den görs med omsorg. För givetvis handlar detta också om träning, noggrannhet och materialkunskap.
Detsamma gäller lagning av tyg. Här hittar du utförliga beskrivningar på flera olika metoder att laga hål och skador på sydda kläder.
Jag vill också tipsa om Instagramkontot Lagningsaktivisterna som visar upp en hel drös av olika lagnings- och lappningsprojekt. Kul att följa!
Som bekant gillar jag att sticka och virka, och genom åren har det blivit så att jag hittat egna former och modeller som jag tycker funkar. På begäran har jag ibland plitat ner beskrivningar till kamrater och jag har även lagt ut dem till försäljning via min webbutik. Här kommer en liten presentation av vad jag kan erbjuda!
Mössan som passar alla!
Först dragspelsmössan, som jag också stickar och säljer själv i webbutiken. Den är töjbar åt alla håll och verkar passa alla, särskilt dem som anser att de inte alls kan ha mössa. Enkel att sticka trots att den ser avancerad ut.
Sedan de tunna smidiga yllesockarna med god passform. Hälsteget är det speciella med dessa sockar, det finns massor med varianter men denna har jag fastnat för. Sådana sockar säljer jag också i webbutiken.
Jag har också ett par tunna pulsvärmare med fuskflätor som stickas med tunna stickor och blir ganska eleganta. Jag har stickat dem i ett tunt alpackagarn.
Nästa ut är mina sköna tumvantar som jag stickar med två trådar. Vantarna blir tjocka, täta och varma och många frågar om de är stickade i tvåändsteknik vilket de inte är. De har tumkil vilket förbättrar passformen. Finns förstås i webbutiken!
Den här sjalen är världens enklaste att sticka. Den finns i andra varianter än min, men man ser sällan någon beskrivning, kanske just för att den är så enkel! Bara rätstickning, och du stickar på tills garnet tar slut eller tills du tycker att den är lagom stor. Hålranden i mitten uppstår av de ökningar du gör med omtag. Sjalen blir mjuk och smidig och valet av garn avgör om det blir en tjock vintersjal eller en sval sommarsjal.
Jag har också mönster på de klassiska babyplaggen snibbhjälm och matchande kofta. Båda i rätstickning i fiffiga, praktiska modeller. De mönstren kan man säga är bearbetningar av traditionella modeller. De stickas i ett stycke och sys ihop. Koftans ökningarna sker i oket genom att man vänder innan varvet är slut. På så vis uppstår den dekorativa randningen.
För att slippa de ständiga prasselpåsarna i frukt- och grönsaksdisken skaffade jag tunna återanvändningsbara tygpåsar från Jordklok. Men även om de är dunlätta och fina så var jag inte helt tillfreds med att det inte syns igenom vad påsen innehåller. Det kan ställa till problem i kassakön.
Därför tog jag mig för att virka påsar av tunt bomullsgarn. De blir riktigt fina, och dessutom är det roligt att virka! En liten nackdel är, att de blir tyngre än de florstunna tygpåsarna. Men det är ändå bara fråga om ett fåtal gram.
När jag blev riktigt i gasen satte jag igång att virka även till försäljning, så nu har jag tagit med ett antal till Handelsgården förutom att jag kan virka på beställning här hemifrån.
Sedan var steget inte långt till att börja fundera på nätbindning…… En nätbunden påse blir rimligtvis betydligt lättare än en virkad. Kanske går den också snabbare att tillverka när man väl fått upp tekniken? Så det var bara att börja googla och se på Youtube-videos. Att binda nät är inte alldeles enkelt kan jag meddela. Men nu kan jag knyta i alla fall!
För min del gäller det nu att komma på ett sätt att knyta ett cirkelformat rör som sedan kan fogas samman i botten. Jag har kommit en bit på väg!
Här en annan video på Youtube som visar en lite annan teknik.
Alla med minsta sinne för vad som rör sig i tiden ägnar sig nu åt att frysa in sina nästan utblommade tulpaner i hinkar med vatten. Det är dock inte Ernst som ligger bakom denna idé vad jag vet, utan Berit Adolfsson från Kristinehamn.
Det kyliga vädret under februari har förstås underlättat saken, och jag var själv inte sen att haka på, trendkänslig som jag är (ironi).
Jag vill utifrån min ringa erfarenhet ge några goda råd. Gör inte som jag och kör ner hela buketten med femton halvvissna tulpaner uppochner i hinken. Då blir slutresultatet nämligen en obestämbar massa, mera liksom kompostliknande. Se bild nedan.
Mina istulpaner
Ta i stället ett färre antal blommor, gärna av olika färger. Se därefter till att blommorna inte bottnar så att säga. Det blir snyggast om det blir ett lager is mellan botten och blommorna. Man kanske rent av ska frysa in lite vatten i hinken först? Försök sedan att arrangera blommorna lite åtskilda från varandra och intill sidorna på hinken, så att de syns väl utifrån. Detta är svårt, eftersom vattnet gör att blommorna vill flyta. Nåt slags galler överst vore kanske bra, så att man kan fixera dem lite. Att lämna ett hålrum, som man verkar ha gjort på den översta bilden från Sköna hem, är också en idé. Då kan man ha ett ljus inne i isen.
Räkna också med att det tar lite tid innan hela hinken är genomfrusen. Om man ruskar lite på den så kan man se om bladen gungar till där inne. Jag hade min hink ute i två dygn i ca 10-12º kyla.
Ett av de viktigaste redskapen i ett kök är skärbrädor. Vår familj som lever mest vegetariskt och ständigt skär grönsaker har ofta igång flera skärbrädor vid varje matlagningstillfälle.
Plastskärbrädor Bild: Kitchenstore
Många använder plastskärbrädor som är lätta att diska i maskin. De nya tunna skärbrädorna som kan böjas ihop till en tratt gör det lätt att hälla över det skurna dit det ska. Och det är förstås bra, men med tiden har jag blivit alltmer restriktiv med plast, och i synnerhet i samband med mat. Risken att en plastskärbräda skulle släppa ifrån sig ämnen till maten man skär på den, den risken tror jag är minimal. Men plasten är relativt mjuk, det blir fort repor och hack i ytan och där ansamlas det smuts och bakterier. Flisor av plasten lossnar och man kan till och med riskera att knivseggen skadas om man skär ner djupt i plasten och råkar vicka till kniven. Jag använder plastskärbräda enbart till animaliska produkter de få gånger det är aktuellt, just för att kunna diska dem i maskin.
Skärbräda av glas Bild: StalaSkärbräda av marmor Bild: Mio
Det finns skärbrädor av glas, marmor och av laminat, men de materialen är för hårda. Bara ljudet när kniven slår i ytan får en att hejda sig, tycker jag. Och knivexperter håller med om att knivseggen skadas av att användas på sådana material.
Skärbräda av laminat Bild: BBQLovers
Ett annat material som är nästan väl hårt att skära på är bambu. Bambuskärbrädor är vackra och har blivit allt mer populära. En bambuskärbräda består av massor med smala bamburibbor eller
Bambuskärbräda Bild: Clas Ohlson
bitar som är ihoplimmade. Kanske ska bambubrädorna få samsas med glas och laminat under kategorin uppläggnings- och serveringsfat.
Liggande trä Bild. H&M
Vad återstår då? Ja, trä förstås. Skärbrädor av ek, bok, valnöt, körsbär, al, lönn, björk, al och ask funkar fint. En sådan träskärbräda kan antingen vara gjord av liggande trä, som en vanlig planka alltså, eller också av ändträ. Fördelen med liggande trä är att det är billigt. Nackdelen är att det ofta vill slå sig och börja vicka, vilket är väldigt irriterande! En annan nackdel är att träfibrerna ruggas upp av kniven vilket gör att brädan så småningom blir tufsig. Man kan visserligen hyvla av den lite då, men alla har inte tillgång till hyvlar.
Limmad skärbräda av ändträ Bild: Asbjörns Bildhuggeri
En skärbräda av ändträ består av mindre bitar som limmats ihop så att träets fibrer inte ligger längs med brädan utan på tvärs. När kniven skär så går den in lite mellan fibrerna, som sedan går ihop igen utan att skadas. Att de olika bitarna limmats ihop gör att brädan inte slår sig. Bitarna är också större än i bambuskärbrädan vilket gör att andelen lim blir mindre. Nackdelen med ändträ-skärbrädan är att den är dyr, eftersom den kräver en större arbetsinsats. Å andra sidan har du en skärbräda som, rätt skött, kan följa dig genom livet.
En gammal skärbräda som kanske har gjort sitt. Bild: Dreamstime
Och hur sköter man en skärbräda av trä? Viktigast är 1. att komma ihåg att aldrig låta den stå blött. Ingen blötläggning, och undvik att ställa den att torka på diskbänken eftersom det ofta samlas fukt under brädan som sugs upp i träet vilket leder till att den så småningom spricker. Och så punkt 2. vilket är inoljning. En ny bräda ska oljas in rejält innan den börjar användas. Båda sidorna, och så kanterna. Stryk på i flera omgångar tills träet inte suger upp mer. Paraffinolja eller linolja är vad som rekommenderas, och olivolja går också bra. Andra matoljor bör undvikas eftersom de härsknar. Smält gärna ner lite bivax i oljan så blir det ännu bättre!
Bild: Bürstner
När ytan börjar kännas torr bättrar du på med lite mer olja.
Jag tipsar om Handelsgårdens nya tävling som går ut på att dels identifiera en sorts bönor, dels gissa hur många bönor som finns i burken! Läs mer HÄR!
Under november månad ställer jag ut lite saker i glasskåpet i Obbola Bibliotek. Så roligt att bli tillfrågad – klart man vill ställa ut!Gå gärna dit och titta. Jag har tagit dit både stickat, ett par kassar, lite foto och så knorpar förstås. Biblioteket sköter ingen försäljning, men alla alster är till salu. Kontakta mig vid intresse.
För första gången i år sitter vi på altanen med parasollet uppfällt. Härligt! Men vill man röra på benen här i idylliska Obbola by har jag följande tips.
Gamla Salteriet är öppet tisdagar och fredagar. Ett perfekt utflyktsmål! Du kan fika på bryggan, köpa smårätter, handla nyfångad fisk och ta med dig härliga strömmings- och sikinläggningar hem.
Kellys Auktioner har hyrt den lilla sjöboden intill Salteriet och säljer vintage, retro och antikviteter. Öppettider i sommar kl 11- kl 17:
JUNI: 9, 10, 11, 13, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 25
JULI och AUGUSTI alla dagar utom måndagar
Badplatsen, Bredviks Havsbad, lite längre bort vid segelbåtshamnen, är både barn- och vuxenvänlig.
Bussen från stan stannar alldeles i närheten! Ändhållplatsen ligger vid infarten till segelbåtshamnen (och Texteras garnshop!) och den näst sista hållplatsen precis vid Salteriet.
Obbola erbjuder också en hel del annat. Först och främst har vi ju havet inpå knuten, bara det är en upplevelse att betrakta. Är man mer av skogsmänniska kan man vandra fornstigen och se lämningar från vikingatiden. Stigen passerar Romlet, som är en slags stenöken! Det finns ännu flera badplatser: Nyvik, Fläse, Silverskatan, Vitskärsudden. SCA Multiarena är ett relativt nytt tillskott. En plats där du sommartid kan styrketräna, spela boule, springa terrängspår, cykla samt åka skidor på vintern. Tyngdpunkten ligger på terrängcykling som har blivit ett stort intresse för både unga och gamla.
Ungefär så här började det se ut, och kännas, när jag skulle upp ur fåtöljen. Eller ännu värre, upp från golvet, där jag faktiskt bedriver en hel del verksamhet.
Minns ni Mästarnas Mästare där Ingemar Stenmark (ganska jämnårig med mig) hoppade jämfota upp på en mur som var typ lika hög som han själv? Jag insåg att jag skulle knappt klara att hoppa upp på en liten barnpall.
Inspirerad av en mig närstående person, som med framgång börjat bedriva styrketräning i hemmet
Bild: Reine/Sussie Remnemark
gick jag till aktion. Jag visste, att jag var tvungen att sätta min benträning i ett sammanhang, annars skulle det aldrig bli av. Så jag bestämde mig för att idka knäböjningar (benen ganska brett isär, fötter och knän pekande utåt) medan jag borstade tänderna morgon och kväll!
De första dagarna brände mjölksyran efter bara några sekunder. Nu efter ett par veckor får jag lov att hålla på en stund extra sedan tandborstningen är avslutad, för att jag ska hinna bli trött i lårmusklerna.
Och hör och häpna, jag reser mig lätt upp ur fåtöljen utan att behöva skjuta ifrån med armarna! Så skönt att veta att det inte bara går utför…..! Kanske detta är nästa steg?
Jag blev lite fascinerad av den här sticktekniken och skulle vilja prova! Men jag vet inte än riktigt vad jag ska sticka i så fall. Någon som har provat? Man ska använda betydligt grövre stickor än vad man normalt skulle ha valt till det garnet. Materialet blir tjockt och ganska kompakt. Poängen är att man stickar ihop två maskor hela tiden, men drar bara den första av stickan, vilket innebär att varje maska blir stickad två gånger.
Här är en länk till en beskrivning: Herringbone Stitch
På den sidan finns för övrigt en massa annat skojigt också.
Life is cozy, ett Instagramkonto som är en inspirationskälla. Och slutligen en annan instruktiv video på Youtube som visar samma teknik.
Intresset för sockhälar verkar vara enormt, om man ska döma av det antal klick som ett inlägg i Handelsgårdens blogg genererade. Se inlägget HÄR.
Därför har jag gjort en förhoppningsvis pedagogisk beskrivning av hur jag stickar sockhälar med förkortade varv. En av många metoder att få till en häl! Jag har stickat sockar med den traditionella hällappen, jag har provat med istickad häl, med Strong´s heel och den skojiga och lite besynnerliga Sweet Tomatoe Heel. Men jag tycker att ”min” häl dels är rolig att sticka, dels ger den bästa passformen. Har man kraftiga och breda hälar kan hällappen dock fungera bättre. Strong´s heel är enkel och rolig att sticka men blir ganska snäv.
Nu på lördag den 28 januari händer det saker i stan! Handelsgården har förstås öppet som vanligt (med skattjakt!!), och vi hoppas på många kunder eftersom ett helt gäng hantverks- och slöjdintresserade finländare kommer med färjan från Vasa och ska tillbringa några timmar i Umeå.
Dessutom har en grupp umebor med handarbete/slöjd/hantverk som hobby passat på att öppna en endags-popup-butik i
Detta tips kan jag bara inte undanhålla er. Det finns visserligen kombinerade klämmor&lock att köpa men detta är ju smart återanvändning av plastflaskor som inte kan pantas.
När jag läste Bea Uusmas bok Expeditionen: min kärlekshistoria så blev jag nästan lika fascinerad som författaren har blivit. Hon fick också välförtjänt Augustpriset för bästa fackbok 2013. Boken är spännande och intressant från första sidan till sista och Uusma räknas nu som en av de främsta experterna på Andréexpeditionen. Hon har fått stå ut med många klappar på huvudet från självgoda farbröder som ansett sig veta bättre, särskilt när det gäller teorierna kring hur och varför expeditionsmedlemmarna dog trots mat, kläder, värme, mediciner och tält. Här nedan finns en länk till en P3-dokumentär om expeditionen.
Bea Uusma har fortsatt att forska kring expeditionen, bland annat försöker hon hitta den behållare med ett brev, som en av expeditionens medlemmar slängde ut från ballongen vid passagen av ön Fuglesangen, den sista ön innan packisen tar vid.
Har du inte läst boken, så gör det. Den är inte det minsta tråkig, utan väldigt personlig, intelligent och dessutom spännande som en välskriven deckare.
Jag lyckades inte komma mig ut innan solen var nästan nere eftersom jag satt och såg på Tour de Ski. Men några ljusstrimmor dröjde sig kvar. Nyis hade lagt sig i viken. Inga nyårsbadare syntes till idag. Kanske hade de varit där redan.
Ett stilleben med is och ankare
Här kan man ta fart och hoppa rätt ner i isvaken. Om man skulle vilja det.
Du har väl inte missat att det är Hantverksmarknad i Fiskarmuseet i Obbola idag? Dessutom är det café och försäljning av olika alster uppe på Väntberget.
Ett hett tips är att starta vid Salteriet, äta en nygrillad laxburgare som lunch, köpa med sig fisk och fiskprodukter i fiskbutiken, beställa en jullåda, kolla in alla utställarna utanför och uppe i Fiskarmuseet, hitta flera bra julklappar. Sen ta en skön promenad upp till Väntberget, ta en riktig gofika och hitta ännu fler julklappar! En riktig myssöndag som förenar nytta med nöje med andra ord!
På söndag den 27 november är det första advent och traditionsenligt (=för fjärde året!) så anordnar Gamla Salteriet tillsammans med Fiskarföreningen och Hembygdsföreningen en hantverksmarknad och utställning i Fiskarmuseets lokaler intill Gamla Salteriet i fiskehamnen i Obbola.
Lokala hantverkare, konstnärer och mathantverkare från Obbola och Holmsund visar upp och säljer sina alster mellan kl 11 och 15.
Fiskbutiken har dessutom öppet, det serveras glögg och man kan äta en nystekt laxburgare om man är lite hungrig.
Hösten är en fin tid. Härliga färger, inte så himla varmt och av nån anledning blir jag pigg och energisk av hösten. Det känns mer som att något börjar än som att något slutar.
Nästan varje dag promenerar jag runt viken i närheten av där vi bor i Obbola. Färgerna på gräset och växterna är fantastiska, nästan ännu klarare i det disiga vädret.
Idag var det alldeles stilla. Det är väldigt lågt vatten just nu.
Sedan vi börjat plocka in våra Aroniabär och göra den mest gudomliga marmelad av dem, så har jag börjat uppmärksamma hur många som inte plockar in dem! Ni vet inte vad ni går miste om!
Manage Cookie Consent
Vi använder cookies för att sajten ska fungera bra
Functional
Alltid aktiv
The technical storage or access is strictly necessary for the legitimate purpose of enabling the use of a specific service explicitly requested by the subscriber or user, or for the sole purpose of carrying out the transmission of a communication over an electronic communications network.
Preferences
The technical storage or access is necessary for the legitimate purpose of storing preferences that are not requested by the subscriber or user.
Statistics
The technical storage or access that is used exclusively for statistical purposes.The technical storage or access that is used exclusively for anonymous statistical purposes. Without a subpoena, voluntary compliance on the part of your Internet Service Provider, or additional records from a third party, information stored or retrieved for this purpose alone cannot usually be used to identify you.
Marketing
The technical storage or access is required to create user profiles to send advertising, or to track the user on a website or across several websites for similar marketing purposes.
v de böcker jag ärvde av min mamma är guldgruvan ”Vi syr, vi stickar, vi virkar” utgiven av Aktiv Hushållning 1949. Den är sliten och nött, ihoptejpad flera gånger, med hundöron och fläckar. 
med snibb i pannan, vantar, sockar men också andra beskrivningar.
Att kunna stoppa strumpor är också en ovärderlig kunskap. Vem har inte suckat över hål under hälen på favoritsockorna?
Här får vi beskrivet både den vanliga tuskaftstekniken men också den smidiga varianten med langettsöm och den ännu elegantare mask-varianten som blir snudd på osynlig om den görs med omsorg. För givetvis handlar detta också om träning, noggrannhet och materialkunskap.
Jag vill också tipsa om Instagramkontot Lagningsaktivisterna som visar upp en hel drös av olika lagnings- och lappningsprojekt. Kul att följa!
