Med risk för att bli tjatig berättar jag igen att jag har uppdaterat min lilla webbutik med en hel massa olika ”kylskåpsvisdomar”, dvs magnetiska små plattor med kloka ord på. Kan vara bra att inleda dagen med att filosofera över ett sådant! 
Jag har också lagt ut de inramade virkade små spetsdukarna som jag tycker förtjänar ett bättre öde än att stuvas undan i nån låda eller, ännu värre, kastas bort.
Dessutom har jag rea på en del stickade varma tumvantar i olika mönster och färger. Välkommen!
Jag hittade fina mohairgarner på loppis och började sticka vantar i svart och turkos i kväll. Det blir ytterligare ett par enligt det nya mönster jag håller på att försöka jobba fram, ett mönster utan mudd men där handledsdelen av vanten ändå sitter åt lite.
Hoppas nu bara att det turkosa räcker till båda vantarna! Finns inte skuggan av en chans att hitta mer av just det garnet.
Possumgarnet till Västanbäcksvanten blir svårt att få tag i framöver. Därför provstickar jag nu vantar i Atelier Zitrons Life Style, 100% merinoull. Ett mycket behagligt och lättstickat garn, men färre metrar i nystanet så det räcker nog inte till två par vantar.
Jag har omarbetat mönstret så pass mycket att det blir en helt ny vante! Ingen ribbad mudd utan en rätstickad kant, och en tumme av helt ny konstruktion. Det är lite spännande att prova sig fram och se om man får till det! Nu måste jag hitta på ett nytt namn på vanten. Söndagsvante kanske?
Nu när jag äntligen kommit på ett bra sätt att sammanfoga delarna, så känns det roligt igen att sy tjockvantar av maskintovade ylleplagg.
Uttjänta tröjor, koftor och halsdukar kan få ett nytt liv! Kör ylleplagget i 90º i tvättmaskinen och häpna över förvandlingen. Låt gärna en tennisboll snurra med, så blir effekten bättre. Lite chansartat är det, man vet aldrig riktigt hur mycket plagget krymper och filtar sig.
De här vantarna är nästan som handskar, de är tjocka och täta och lite styva. Men varma!
På Nya Zeeland finns ett litet djur som på svenska kallas pungräv eller pungråtta men lokalt benämns Possum. Det har införts på Nya Zeeland och förekom inte i den ursprungliga faunan på öarna. Tyvärr har djuren ställt till med en del problem eftersom de bland annat mumsar på fågelägg i mängd. Vissa fågelarter har minskat drastiskt på grund av detta. Possum har emellertid en fin päls, håren anses varmare än fårull och blandas med fördel i garn.
Jag har stickat vantar i garn från Nya Zeeland. Det består av 80% merinoull från öarna, blandat med 20% possumull. Garnet känns behagligt och lättstickat, det finns en liten mjuk kärvhet i det som jag gissar kommer från possumhåret, och vantarna är väldigt varma och sköna! Jag håller på att skriva ihop en stickbeskrivning som kommer att finnas att köpa. Vantarna kallar jag för Västanbäck efter det gamla namnet på vår gård, som ligger väster om den gamla bäck som först kulverterades och sedan ströps och leddes om när det nya kvarteret skulle byggas.
Ett enkelt mönster som ger fin effekt. Varma och sköna blir de också, genom att garnet löper dubbelt hela vägen. Den ena vanten ligger klar, den andra saknar ännu sin tumme. Och så ska alla trådarna fästas förstås.
Passar till en – inte alltför stor – damhand!