Nu har det gått precis en månad sen jag inledde mitt sockertabu. Se mitt förra inlägg om detta HÄR.

Jag har gått ner fyra kilo i vikt. Nu verkar jag stå på en platå sedan någon vecka. Kanske fungerar det så? Jag tycker att den bulliga känslan över magen har blivit mindre. Det kan också vara så, att jag är mindre uppsvälld inuti tack vare den minskade sockertillförseln, men att underhudsfettet ändå är kvar. Svårt att bedöma.

Men det absolut intressantaste är den effekt jag fått, som jag absolut inte räknade med och inte ens reflekterade över: jag har blivit pigg, glad och entusiastisk! Det är en påtaglig skillnad, och jag kan inte se någon annan förklaring.

Plötsligt upptäcker jag att jag tar fram dammsugaren på direkten när jag tänker ”oj, vad dammigt det var här då” i stället för att sucka och lägga ”dammsuga” till AttGöra-listan. Vilket innebär att jag hinner väldigt mycket mer på en dag utan att det känns besvärligt.