Stick-lås kanske finns redan, vad vet jag. Men jag hade i alla fall inget, så jag uppfann ett. Luftslang för akvarier passar precis till stickor nr 4. Jag klippte av en bit och trädde på stickorna för att undvika att maskorna halkar av. Bra när det börjar bli mycket sjal på rundstickan och man ska ta med sitt arbete i ryggsäcken!
Kategoriarkiv: Skrot&Korn
Projekten radar upp sig!
Det finns ju så mycket man vill göra! Jag betar av projekt efter projekt men på något konstigt vis så byggs raden på och blir allt längre.
Nu är i alla fall mössan i förgrunden färdigställd. Jag chansade på maskantalet och stickade på rundsticka så det var lite svårt att bedöma storleken. Den blev för stor, så jag provade att köra den på 95 grader i maskin i hopp om att den skulle krympa och tova ihop sig lite. Men garnet var superwash-behandlat och innehöll dessutom en liten procent nylon, så mössan kom ur maskinen helt opåverkad förutom en sak: de blåa färgerna hade spillt över på de vackra turkosa tonerna. Mössan är numera endast blå-lila. Min plan är reviderad, nu ska jag prova att fodra mössan med tunn ylletrikå.
Nästa garn i raden är det rödrosa alpackagarnet, Artesano. Det ska bli en sjal enligt beskrivningen Bredviken som säljs via Textera. En liten variation på ursprungsbeskrivningen dock, jag stickar den i slätstickning i stället för bara rät.
Premiär!
Det är roligt att som 60-åring kunna säga att man gör något för första gången i sitt liv. Och nu har det hänt – igen, om jag ska vara ärlig. Jag är inte precis en sån människa som upprepar sig.
Till saken, kanske läsaren nu tänker.
Jo, jag har för första gången i mitt liv fått sälja ett av mig förfärdigat stickmönster! Jag säljer mönstren även via Textera och där inkom idag en beställning på sjalmönstret Bredviken! Så roligt!
Mönstret är flexibelt i den bemärkelsen att du kan sticka med valfritt garn och göra sjalen så stor eller liten som du själv vill. På bilderna här nedanför ser du dels en liten sjal (100 g garn) som passar bra att vira runt halsen, dels en lite större (200 g garn) som man gärna lägger runt axlarna. Men den går bra att vira runt halsen den med, eftersom det tunna bomullsgarnet är så smidigt och följsamt.
Ständigt i fel bransch
Att skapa en lättbegriplig, bra och snygg stickbeskrivning är extremt roligt, men det tar sin lilla tid. Plagget ska dels provstickas, dels ska texten i beskrivningen formuleras på ett kristallklart och pedagogiskt sätt. Dessutom bör det finnas fina bilder på det färdiga alstret, och kanske också detaljbilder av knepiga passager. Ett diagram måste finnas med om det ska stickas dekormönster.
På något vis måste man uppfinna hjulet gång på gång. Det går liksom inte att ta ett annat stickmönster och använda det rakt av, eftersom mönstret alltid måste anpassas efter garn och modell.
Det handlar om åtskilliga timmars arbete. Vad kan timlönen bli, om man tänker sig att man får 25 kr inkl moms för ett mönster när man säljer det till en kund? Och hur många likadana mönster kan man tänka sig att man får sälja? Tio?
Ja ja, inte lönt att man fördjupar sig i såna grubblerier! Dags att ge sig i kast med nästa beskrivning!
Possumvantar
På Nya Zeeland finns ett litet djur som på svenska kallas pungräv eller pungråtta men lokalt benämns Possum. Det har införts på Nya Zeeland och förekom inte i den ursprungliga faunan på öarna. Tyvärr har djuren ställt till med en del problem eftersom de bland annat mumsar på fågelägg i mängd. Vissa fågelarter har minskat drastiskt på grund av detta. Possum har emellertid en fin päls, håren anses varmare än fårull och blandas med fördel i garn.
Jag har stickat vantar i garn från Nya Zeeland. Det består av 80% merinoull från öarna, blandat med 20% possumull. Garnet känns behagligt och lättstickat, det finns en liten mjuk kärvhet i det som jag gissar kommer från possumhåret, och vantarna är väldigt varma och sköna! Jag håller på att skriva ihop en stickbeskrivning som kommer att finnas att köpa. Vantarna kallar jag för Västanbäck efter det gamla namnet på vår gård, som ligger väster om den gamla bäck som först kulverterades och sedan ströps och leddes om när det nya kvarteret skulle byggas.
Regnbågsvanten
Ett enkelt mönster som ger fin effekt. Varma och sköna blir de också, genom att garnet löper dubbelt hela vägen. Den ena vanten ligger klar, den andra saknar ännu sin tumme. Och så ska alla trådarna fästas förstås.
Passar till en – inte alltför stor – damhand!
Mössfest
Tre nya mössor har sett dagens ljus. De är lite bulliga i formen, lite äppellika faktiskt, med en liten (eller lite större….) knopp på toppen och är stickade i restgarner, mestadels ull.
Dekorativt i sin enkelhet
Ett enkelt mönster i tre färger kan ge fin effekt. Vantarna blir tjocka, formstabila och varma. Det tar lite tid förstås, eftersom garnet är tunt och stickorna smala.
Lagom mycket mönster
Efter pärsen med de mönsterstickade Norrbottensvantarna i sex färger har jag vilat upp mig med ett lite enklare mönster! Bara två färger, och ett regelbundet mönster som man snabbt memorerar. Men det blir ganska fint det också, tycker jag. Till saken hör att garnet är det helt underbara Debbie Bliss Rialto Dk från Textera, i 100% merinoull och mjukt som dun. Vantarna blir varma, täta och stabila tack vare mönsterstickningen.
Nästa vante fick samma facettmönster på ryggsidan men ett smårutigt mönster på insidan. Jag misstänkte att det vita garnet inte skulle räcka, därav det gula partiet… Men det blev ju ganska fint! Och garnet räckte, med ungefär 30 cm tillgodo.
Tulpaner!
En ny kollektion kvadratiska fotovykort med akvarellkänsla.
Här ett exempel: det är ju tulpantider nu!
Tre dagar i butiken
Designmässan Formex i Älvsjö drar till sig hantverkare från när och fjärran och ur vårt glada gäng hittade flera stycken dit, både som utställare och besökare. Inte jag däremot, i stället bemannade jag butiken tillsammans med några andra stannfåglar.
Efter tre dagar har jag lite ömma fötter men å andra sidan har jag träffat massor med trevligt folk och fått med mig inspiration till både det ena och det andra. Jag har en fullskriven sida med kom-ihåg som jag nu ska ta itu med, villigt och glatt!
Guckusko?
En ny mössa i vinrött och lejongult med små pluppar. Den påminner mig om en blomma, men jag vet inte riktigt vilken. Kåre säger Guckusko, men jag vet inte om jag nånsin sett en sådan i levande livet.
Färgkombinationen känns lite höstig, men å andra sidan varm!
Jag ger mig in i reklambranschen!
Lyckligvis är det en grafiskt enkel logga som lätt går att konvertera till en stickbeskrivning.
Tålamodsprövande men roligt!
Ett beställningsjobb som jag måste lägga ifrån mig lite då och då för att göra nåt annat en stund. Sex färger, smala stickor och ibland långa trådar på baksidan som måste bindas. Nacken och ögonen värker! Jag tror att mönstret är från Porjus. I mitt tycke en av de vackraste vantmönstren från Norrbotten.
Hade jag inte haft mina underbara små stickor i björk från Brittany så hade pillet med färgbyten varit ännu pilligare. Nu börjar jag se slutet på det här uppdraget – andra tummen snart klar! Då återstår ”bara” att fästa alla trådarna på baksidan.
Gilla Umeå i det lilla
Björkarnas stad, Björklöven och varför inte Björknypan?
Har du något nytt handarbete?
Så frågade alltid min mamma. Själv lät hon aldrig armarna hänga. Hon höll mina barn med yllesockar, fingervantar, koftor, mössor och filtar samtidigt som hon virkade gardiner och överkast till dubbelsäng eller vävde löpare.
Det verkar som att intresset för handarbete har ökat på sistone. Stickkaféer poppar upp här och där, till exempel på Schmäck och på Muséet. Nya spännande garner finns att få tag i, inte bara Kattens Superwash och döda acrylgarner. Och nya spännande aktörer i branschen finns det också, titta här, här och här!
la-di-da
Nu fungerar la-di-das hemsida så där får man en hel del info. På Facebook kan man titta. Och denna nyhetsnotis på Umeå kommuns hemsida.
la-di-da är en alldeles nyöppnad butik i centrala Umeå för försäljning av möbler och heminredning med ekologisk & miljövänlig inriktning, gärna remake. Man säljer också konst och hantverk och har visionen att rädda jorden lite grann, och det låter ju sympatiskt.
Handelsgården i Umeå
Handelsgården ligger i Sagagallerian, det gamla polishuset på Götgatan i Umeå. Lite i skymundan men väldigt centralt. Butiken är full av hantverk, konsthantverk och delikatesser, det mesta lokalproducerat av Handelsgårdens egna medlemmar.
Butiken drivs av ett kollektiv kvinnliga hantverkare och upprinnelsen till det hela var ett arbetsmarknadsprojekt för att stödja kvinnliga företagare. Nu är butiken helt självgående och medlemmarna turas om att arbeta i butiken.
Handelsgårdens hemsida hittar du här.